Arenan
KIF Örebros, Örebro Black Knights och Örebro Sportklubbs hemmaarena, Behrn Arena/ Eyravallen, invigdes med pompa och ståt under mycket högtidliga former år 1923. Idag används denna ursprungliga idrottsarena uteslutande för fotboll/amerikansk fotboll.
Invigningen
Klockan halv två, eftermiddagen den 26:e augusti 1923 var det dags för invigningen av idrottsplatsen ”Eyravallen”. Inför 2.200 åskådare inleddes denna fest med defilering och idrottsplatsens ordförande, grosshandlaren Adolf Lindgren, höll ett kort anförande om idrottsplatsen/nöjesfältets betydelse för Örebros framtida utveckling innan invigningstalaren generalen Viktor Balck, en av denna tids mest framstående idrottsledare, tog över. Nerikes Allehanda skrev att ”den snart 90-årige men alltjämt yngligaspänstige generalen Viktor Balck, höll ett kärnfriskt tal; Idrotten skall förbättra smakriktningen för nöjeslivet. Och nöje skall ungdomen ha; låtom oss då se till att den får smak för goda nöjen. Det är bättre att öva och härda sig på idrottsplatser än att söka sådana nöjesplatser, där kraften nedsättes, hälsa riskeras och moralen försämras... Ni örebroidrottsmän! Tag emot denna vackra och väl belägna idrottsplats! Älska den, vårda den, nyttja den! Visen eder värdiga!
Med dessa ord får jag förklara denna idrottsplats, som skall heta Eyravallen, invigd. Idrottens innersta innebörd är nationell hälsa och kraft. Idrott och fosterland stå i innerligt samband med varandra. Låtom oss utbringa ett leve för fosterlandet! Leve Sverige! Efter detta tal i moralens och nationalismens anda, följde sång av Örebro Allmänna Sångförening och musik av Kungliga Livregementets grenadjärer, varpå de stora nationella tävlingarna kunde börja. Tolv idrottsklubbar, med ÖSK i spetsen, från olika delar av Sverige deltog. Löpning, kulstötning, höjdhopp, diskus, häcklöpning, längdhopp, stafett och en fotbollsmatch stod på programmet. Invigningen avslutades framåt kvällen med en festsupé à 50 kronor kuvertet - en ansenlig summa pengar på den tiden.
Ett par dagar senare rapporterade Idrottsbladet från invigningen; Örebro är en av de idrottsligt livaktiga städer Sverige har. På gott som alla områden ligger man väl med, och stjärnor har framsprungit där både i allmän idrott, simning och fotboll...Den nya idrottsplatsen, som ligger i centrum av den uppväxande stadsdelen torde bli mycket god om något år. Särskilt gäller detta kolstybbsbanorna, som vid öppnandet voro rätt lösa. Löparbanan håller precis 400 meter i omkrets med behagliga kurvor. Kul- och diskusringarna äro säkerligen de bästa och hårdaste i Sverige. Fotbollsplanen är däremot inte fullt så god, då materialet synes bestå av väl mycket lera, åtminstone föreföll planen synnerligen tungspelad vid invigningen, men då hade ju regnet öst ned en längre tid. Gräsväxten kunde också varit bättre - man släppte visst in spelarna för tidigt i våras innan gräset hunnit rota sig ordentligt.”
Eyravallen 1934
Bakgrunden
Eyravallens tillkomst är starkt förknippad med Örebro Sportklubb och framförallt dess ordförande under många, många år; Karl T. Graflund. Han var sportklubbens ordförande från klubbens grundande 1908 fram till 1958, förutom åren 1910 och 1911 då han fungerade som sekreterare. Inom ÖSK ägnade man sig åt många idrotter och man skördade framgångar, speciell i allmän idrott, dvs fri idrott. När det gällde vinteridrott var det främst bandy och hastighetsåkning på skridsko som stod på programmet. År 1915 tvingades emellertid klubben lägga ned sin skridskobana. Samtidigt började dåtidens stora arena i staden, Örnsro, invigd i augusti 1903, bli så nedsliten att publiken förbjöds beträda träläktaren. Tävlingsarrangörerna blev till slut beordrade att betala polisvakt för att hindra åskådarna ta sig upp på den genomruttna läktaren. Situationen för staden idrottspublik var därför mycket olycklig.
Genomförandet
Inom ÖSK:s ledning tog man nu initiativet till en idrottskommitté, vars uppgift blev att presentera en lösning i frågan. Kommittén, som leddes av Graflund, kom sommaren 1920 fram till förslaget att bygga en helt ny idrottsanläggning på Bygärdet. I denna tid ett vågat förslag, efterkrigstidens problem med arbetslöshet och dåliga ekonomiska tider överhuvudtaget vållade naturligtvis stora svårigheter. Men Graflund var en driftig man, ett aktiebolag bildades för att finansiera projektet. I protokollet från idrottskommittén möte den 21 oktober står att läsa;
”§2 Herr Graflund framlade ritningar och kostnadsförslag m. m. å den tilltänkta idrottsplatsen vid tomten Bygärdet på öster. §3 Efter diskussion om lämpligaste sättet att ekonomiskt realisera saken beslöts enhälligt att bilda ett aktiebolag av lägst 50.000:-
och högst 150.000:- kr.
§4 Herr Stark, Merker och Graflund åtogo sig att inköpa tomten på Bygärdet och sedan överlåta densamma på det blivande bolaget.”
Flera idrottsintresserade i Örebro, bla Per Berglund, Uno Bergvall, Karl Graflund, Paulus Källander, Adolf Lindgren, Paul Melker, Gunnar Stark, Harald Åkerberg, ställde sig som stiftare av bolaget och i oktober kunde aktieteckningen börja. Tre dagar efter mötet köptes marken för 63.950 kronor. Ytterligare tre dagar senare kunde arbetet redan starta. För att kunna bygga läktaren, som ansågs helt nödvändig, lånade man upp pengar. Förhållandena var emellertid inte de allra bästa. Vid ett senare tillfälle sa Graflund själv att ”Bygärdet, där Eyravallen nu ligger, såg sannerligen inte inbjudande ut. Längs Bygärdesbäcken låg en två meter hög jordkulle, ett mindre berg gick i dagen vid ena kortsidan. På den yta som skulle bli fotbollsplan stod ledningsstolpar utplanterade, och djupa diken korsade hela området.”
Än värre var att aktieteckningen inte heller gick bra, så här långt skulle pengarna enbart räcka till en 100 meters löparbana och en fotbollsplan. Riksidrottsförbundet erbjöd nu ett räntefritt lån på 25.000 kronor mot kommunal borgen, men staden vågade inte teckna lånet. I juni vände man sig till staten. Det rådde ju stor arbetslöshet och ÖSK:s idrottskommitté såg i idrottsplatsen ett lämpligt projekt för nödhjälpsarbete. Det ledde till att ÖSK fick kontrakt med Södra Sveriges Statsarbeten och arbetslösa kunde därmed skickas till att arbeta på Bygärdet.
Många av dessa var inte vana vid kroppsarbete och lönen var bara 30% av det normala. Arbetet drog därför ut på tiden och det hela blev tungrott. I november registrerades AB Nya Idrottsplatsen som bolag och enligt bestämmelserna skulle bolaget så länge det bestod arrendera ut anläggningen till ÖSK. Det skulle kosta klubben 12.500 kronor årligen för att ge en godtagbar utdelning till aktieägarna.
Behrn Arena 2002
Trots alla svårigheter med arbetet och finansieringen kunde alltså idrottsplatsen officiellt invigas hösten 1923. Ledningen, och framförallt Karl Graflund, kunde för en tid andas ut. Som ordförande i ÖSK och i klubbens idrottskommitté, verkställande ledamot i AB Nya Idrottsplatsens styrelse och ledare för alla arbeten som utfördes på Bygärdet, och som den ingenjör som gjort ritningarna till anläggningen, var det naturligt-vis en stor framgång för Graflund att den nya idrottsplatsen i Örebro blev verklighet.
Namnet
I en pristävlan om idrottsplatsen namn enades man slutligen om ”Eyravallen”. ”Eyra” lär vara det äldsta kända namnet på Örebro och ”vallen” är ett gammalt svenskt ord för kämpalekar. Bakom förslaget stod bolagets ordförande Adolf Lindgren. Lång tid efter invigningen drogs ÖSK med ekonomiska bekymmer på grund av Eyravallen. När klubben firade sitt tjugonde år, 1928, skrev Graflund i jubileumsskriften; ”Vi veta icke nu om Eyravallen skall bliva vår klubbs grav eller dess framtid.” Under 30-talet blev emellertid utvecklingen för Eyravallen gynnsam och det ekonomiska trycket på klubben lättade. År 1934 kunde man till och med uppföra ståplatsläktaren.
Idag vet vi att arenan blev, och fortfarande är, en av de mest kända idrottsplatserna i hela landet. Här har klubben som låg bakom anläggningens tillkomst genom åren skördat - och gör det fortfarande – framgångar, men också motgångar. Tvivel, hopp, spänning, framgång och motgång, ja många, många känslor för många, många människor både på och utanför planen är förknippade med arenan.
Behrn Arena 2022
Kravaller
Det mest tragiska som inträffat på »Vallen« är antagligen de uppseendeväckande fotbollskravallerna i samband med matchen mellan ÖSK och IFK Göteborg 1970. Matchen gällde degradering eller inte. För ÖSK räckte det med oavgjort för att klara kontraktet, medan göteborgarna var tvingade att vinna. När Janne Mossberg en kvart före slutet gjorde mål för hemmalaget minskade Göteborgs möjligheter avsevärt.
De tillresta göteborgssupportrarna stormade planen och försökte riva målställningarna, för att på detta vis kanske kunna åstadkomma ett omspel. Men domaren och polisen lyckades till slut rensa planen. Efter ett 40 minuters långt avbrott kunde matchen slutspelas. Resultatet stod sig tiden ut. ÖSK blev kvar i allsvenskan och IFK Göteborg ramlade ur.
Länk till: Kravaller på Eyravallen 1970
Modernisering på 1970-talet
I sinom tid betraktades Eyravallen som gammal och sliten. Redan under åren runt 1960 väckts tankar och diskussioner om en renovering och om- och nybyggnad. ÖSK:s fotbollslag var på väg upp i allsvenskan och publiktillströmningen var stor. Bandylaget hade sin mest framgångsrika period.
För 640.000 kronor hade nu kommunen övertagit ägandet av Eyravallen. ÖSK fick i avtalet förtursrätt fram till 1975, fem procents lägre planhyra vid match och kostnadsfri träning under förutsättning att ingen annan idrottsklubb i Örebro kom att tillhöra en högre division i respektive gren. År 1970 började frågan om Eyravallens ombyggnad diskuteras på nytt. Den var då hårt nedsliten och gjorde ett otrivsamt intryck i största allmänhet. Kommunen utredde förutsättningarna för en helt ny arena.
Förslaget blev en ellipsformad fotbollsarena med plats för mellan 13.000-20.000 åskådare. Den beräknades kosta 17 miljoner kronor att bygga. Den skulle enligt planerna stå klar för invigning våren 1975. Själva spelplanen skulle var uppvärmd med elslingor under gräset. Beträffande konstruktionen hade man i förslaget två alternativ, dels hängande läktare i jättepelare, dels Z-formade läktarkonstruktioner utan pelare. Man fastnade för det senare förslaget. Men i april 1971 beslutade kommunen av ekonomiska skäl att lägga hela projektet på is. Ett annat betydligt nedbantat förslag blev istället nästa lösning.
År 1974 byggdes Eyravallen om, den gamla ståplatsläktaren revs och lämnade plats för en ny läktare med plats för knappt 3.000 sittande åskådare. Ombyggnaden innefattade också en upprustning av själva spelplanen, nya omklädningsrum och ny belysning. Arenan blev också av med löparbanorna och anpassades för enbart fotboll och i undantagsfall även bandy.
På 90-talet kom Sportklubbens internationella framgångar och med detta
följde en rad säkerhetsfrågor, detta blev anledningen till att Eyravallens plan inringades av ett högt kravallstaket. Nya internationella krav på att all publik i fortsättningen skulle beredas sittplats gav upphov till nya planer under 1996 och året därpå presenterade ÖSK en ny modell för Eyravallens ombyggnad.
Under 1990-talets senare del och i början av 2000-talet var turerna kring ”Gamla Träs” vara eller icke vara många. Mängder av synpunkter på huruvida en ny läktare skulle ersätta ”Gamla Trä” eller inte framfördes.
Modernisering på 2000-talet
Ett stort antal argument angavs – alltifrån byggnadsminnesförklaring till UEFA:s striktare säkerhetskrav. Efter de många turerna beslutade Örebro kommunstyrelse i juni 2002 att den gamla träläktaren skulle rivas och ersättas med en ny modern betongläktare.
En sen lördag eftermiddag 2 november var sista gången örebroarna kunde se en fotbollsmatch från ”Gamla Trä”. Två dagar senare började grävskoporna tugga i sig
den historiska byggnaden.
Efter två veckor var ”Gamla Trä” ett vackert minne blott. Omedelbart satte man igång med byggandet av den nya betongläktaren. Premiärmatchen med den nybyggda läktaren spelades 14 april 2003. Det skulle dock visa sig att det skulle ta tid att helt färdigställa den norra läktaren.
Eyravallen kunde före ombyggnaden 2003 ta emot cirka 10 700 åskådare med samtliga ståplatser inräknade. Endast 4 000 sittplatser kunde erbjudas. Med den nya norra läktaren kan Behrn Arena 2008 härbärgera cirka 13 000 åskådare, de nya ståplatserna på den västra kortsidan inräknade. Den nya norra läktaren erbjuder, 4 300 sittplatser. Totalt räknar man med 7 400 sittplatser inom fotbollsstadion, inkluderat logerna i den västra läktaren.
Det helägda kommunala bolaget Örebroporten Fastigheter AB är numer ägare till Behrn Arena. Det är Örebroporten som sett till att den norra läktaren färdigställts och att den östra och västra läktaren har tillkommit.
Internationella matcher - ett urval
Eyravallen har också varit VM-arena i fotboll. Frankrike och Skottland möttes i grundspelet här 1958. Hela 13.554 åskådare kom för att se matchen, som slutade 2-1 i fransmännens favör.
Länk till: VM i fotboll på Eyravallen 1958
På hösten 1991 blev Eyravallen för första gången skådeplats för europacupspel. ÖSK hade kvalificerat sig till UEFA-cupen. Efter en 0-3-förlust mot det merittyngda Ajax borta skulle laget försöka vända siffrorna hemma på Eyravallen. Efter ett övertygande offensivt spel av ÖSK kunde ändå Ajax klara vidare avancemang och vinna med 1-0. Sedan följde matcher mot Mechelen, Avenir Beggen, Jablonec och Rotor Volgograd.
Länk till: UEFA-cupen i fotboll på Eyravallen
År 2015 kvalificerade sig KIF Örebro till Champions league och i 8-delsfinalen fick man möta storlaget Paris Saint-Germain. Det blev publiksuccé med 5 976 åskådare. Matchen slutade 1-1
Länk till: KIF Örebro i Champions league
VM:s skyttekung Just Fontaine gör 2-0 till Frankrike.
För att gå vidare. Klicka på rubriken.
Inititativtagarna Karl T. Graflund och Adolf Lindgren
För att gå till huvudsidan. Klicka här. För att gå till hemsidan om Eyravallen / Behrn Arena klicka här.
