Örebro 700 år 

"En för svenska för­hållanden ovanligt spontan och varmt rojalistisk yra präglade kungens besök i Örebro  fredagen, den dag som officiellt ut­setts till stadens 700-årsdag. I kulturreservatet Wadköping tog en medborgare upp ett fyrfaldigt leve och lyckades också med konsstycket att få med sig de övriga i Kungssången. Och när kungen efter en omsorgsfull rundvandring i "köpingen" skulle fara vidare till lunchen i det nya medborgarhuset på söder, hurrade allt folket för sin spänstige och vänlige monark." Ur artikel i SvD

Bild från invigningen av Örebro 700 år. Örebro läns museum. Klicka på bilden för att se en film från utställningen.

"Landshövdingen betonade i sitt välkomsttal att man här i Örebro av kända skäl ansåg sig särskilt befryn­dad med kungen och hans familj. Och kungen i sin tur betonade i sitt invigningstal att han aldrig skulle ha stått här nu om inte hans farfarsfarfar marskalk Bernadotte av riksens ständer i Örebro den 21 au­gusti 1810 valts till Sveriges konung. I fortsättningen av sitt tal karaktä­riserade kungen staden som ett lyck­ligt och i stort sett välbärgat sam­hälle, son han tillönskade en ljus och lycklig framtid." Ur artikel i SvD

KUNGENS TAL

Det tycks vara med Örebro som med många andra svenska städer, nämligen att man inte rik­tigt kan ange tidpunkten för dess första anläggande. Detta är i själva verket mycket naturligt, då endast få stadssamhällen kun­na sägas vara grundade ett visst år. De har i stället vuxit fram efter hand, från en mycket ringa början.

Säkert är emellertid att un­der 1200-talets senare del Örebro fanns till såsom ett självständigt

samhälle. Det är därför vi idag fira 700-årsminnet.

Under dessa sju sekler har mycket hänt i denna stad, mycket som har haft betydelse inte endast för staden, utan som sträckt sina verkningar ut över hela vårt land. Jag erinrar om det viktiga arbete som redan på 1340-talet här ut­fördes av en nämnd, som hade det högst betydelsefulla uppdraget att genom ett sammanfattande av våra gamla landskapslagar skapa en för rikets landsbygd gemensam lag, Magnus Erikssons landslag.

 

En annan viktig händelse in-träffade nästan 100 år senare då Engelbrekt i spetsen för sina befrielsestyrkor besatte Örebrohus. En liknande händelse inträffade 1522, då Gustaf Vasas krigsfolk efter lång belägring lyckas inta Slottet.

 

Jag hade Inte stått här idag, om inte riksens ständer den 21 augusti 1810 valt min farfars farfar, marskalk Bernadotte, till svensk tronföljare. Man kan väl därför säga att jag har

en alldeles särskild anledning att idag vara med i stadens jubileumsfest, och att Örebro och min familj på ett alldeles särskilt sätt är förbundna med varandra.

 

Under do senaste 100 åren har Örebro företett en mycket stark utveckling. Staden har i själva verket på denna tid mer än tiodubblats. Denna utveckling har ägt rum trots svåra eldsolyckor i mitten av 1800-talet. Jag tror man kan säga, att er stad nu kan visa fram ett samhälle, som väl har följt med sin tid och som väl försvarar sin plats bland de många framgångsrika svenska stä­derna.

 

Allt detta beror på förut­seende, träget och troget arbete av denna och föregående generationer. Örebroarna kan själva ha skapat sin stad och utvecklat den till vad den idag är: Ett lyckligt och i stort sett välbärgat sam­hälles. Det gäller nu att fortsätta. Stillastående betyder alltid till­bakagång. 700-årsfesten med sin utställning bör vara en kraftig maning att alltjämt ta nya tag, att begagna varje möjlighet att förkovra och förbättra, och att göra staden till ett allt bättre hem för dess invånare. Här har inte bara stadens ledning sitt stora viktiga anscar Nej, det gäller för var och en som bor här och har sin verksamhet, att väl utföra sin del av arbetet. Det är ju i alla i fall så, att den personliga insatsen; det goda personliga initiativet är huvudkomponenten i allt mänsk­ligt framåtskridande.