Gymnastik - centralt för Örebro
och för Idrottshuset
(UNDER KONSTRUKTION)
Gymnastik- och friidrottsföreningar har sedan 1946 bedrivit sin verksamhet i Idrottshuset. Gymnastiksalen i öster fungerade som träningslokal medan Stora hallen utgjort tävlingslokal med stor publik. I källarplanet, i husets längdriktning, byggdes en kolstybbsyta för friidrottens utövare. Kortare sprinterlopp och häcklöpningsträning förekom. Takhöjden i stora hallen medgav till och med träning i stavhopp. Dessa verksamheter upphörde dock efter några år och lokalerna disponerades om för andra ändamål. Gymnastik- och Idrottshögskolan (GIH) utbildade under en tid nya lärare ämnena gymnastik och idrott, gymnastikdirektörer i Idrottshuset.
Föreningarna
Arbetarnas Gymnastikförening, Örebro, bildad 1917, är genom sin elittrupp och sina många toppgymnaster främst Arne Carlsson, Hellmut Röhnisch, Anders Lindh och Rune Widén – känd och välkänd över hela landet och ett gott stycke utanför dess gränser. AGF med först och främst elittruppens ledare Erik Lindén har alltid gått i spetsen för nya idéer och fört in friska fläktar i svensk gymnastik. Mästerskapstävlingarna för herrar domineras ännu så länge totalt av örebroarna och otaliga är de succéartade uppvisningar som truppen hunnit med under årens lopp. Men AGF är inte bara »eliten» utan det är väl sörjt för återväxten och ett 20-tal olika avdelningar är ständigt igång och sörjer för att örebrobefolkningen även i allmänhet blir ett spänstigt folk. Klubben har nu efter lång vänta fått tillgång till ordentliga vinterträningsmöjligheter genom den nya idrottshallen vilken säkerligen kommer att märkas så småningom i större slagkraft både nationellt och internationellt.
Gymnastikföreningen Örebro startade 2019. Den har kommit till genom en sammanslagning av AGF Örebro och Örebro gymnastikförening, ÖGF/Kif. Gymnastikföreningen Örebro är Örebros största barn- och ungdomsförening med ca 3000 medlemmar inom barngymnastik, truppgymnastik, cheerleading, parkour, manlig artistisk gymnastik och vuxen motion.
Stjärnorna fån Arbetarnas Gymnastikförening - AGF
Karin Lindén var den första kvinnan i Sverige som deltagit i tre olympiader. Det började 1948 i London, fortsatte 1952 i Helsingfors och avlutades i Melbourne i Australien 1956.
Karin Lindén är som olympier känd under sitt flicknamn Lindberg och föddes i Kalix men växte upp i Stockholm.Hon deltog i tävlingarna i artistisk gymnastik både vid OS 1948, 1952 och 1956. Vid OS 1952 tog hon OS-guld i gruppfristående, medan hon erövrade OS-silver i samma disciplin vid tävlingarna 1956. I OS 1948, då guld bara delades ut i lag sammanlagt, var Lindén bäst i hopp. I gymnastik-VM 1950 vann hon guld i lag samt i gruppfristående (även kallat gruppgymnastik med handredskap). Dessutom vann hon VM-brons 1954, även då i samma gren. Utöver de internationella framgångarna vann Lindén sex SM-guld i 8-kamp och lag.Hon vann SM-guld sammanlagt både 1952 och 1953, vid båda tillfällen enligt den internationella formen av tävlande.[2] 1952 utsågs Karin Lindén till Årets idrottskvinna.
Lindén var gift med Erik Lindén (död 1977) och var under 17 år ledare av radions morgongymnastik i programmet Morgonpasset.Hon tjänstgjorde som adjunkt vid GIH vid Örebro högskola och var åren 1983–91 ordförande i Örebro läns gymnastikförbund.
Från Wikipedia 28 april 2025
Anders Lindh, Arne Carlsson och Helmut Röhnisch,
Arbetarnas Gymnastikförening AGF, Örebro
Anders Lindh, född i Örebro 2. 10. 1929, kontorist, är vårt nyaste stjärnskott i gymnastik med alla möjligheter att inom kort bli av världsklass. Han har sysslat med gymnastik sedan han var tio år och redan vid sexton års ålder var han mogen för elittruppen. Efter fjolårets fjärdeplacering vid SM gjorde han i år en visserligen väntad men för den skull inte mindre sensationell insats. I båda grenarna var han snubblande nära seger och särskilt i 5-kampen pressade han Arne Carlsson till sista grenen. När större säkerhet vunnits får hans lagkamrater säkerligen räkna med en annan utgång. Hans starkaste gren är fristående där han även vunnit sin största internationella framgång i Helsingfors 1946 då han vann fristående momentet i de stora internationella tävlingarna. På meritlistan står även 3 landskamper och en 4-landskamp. Hans önskemål är att det görs mera för det internationella tävlingsutbytet samt att amatörbestämmelserna blir »mänskligare».
Text från Idrottsboken 1956
Hellmuth Röhnisch, »Mutt», född. i Zeitz, Tyskland 7. 4. 1914, korrespondent, började med gymnastik som liten pojke och redan som 15-åring med tävlingsgymnastiken, då bosatt i Hessen. Han är en personlighet av ovanlig resning och passade dåligt i dåtida Tyskland, där han länge stod på Hitlerregimens svarta lista. Så småningom – när förföljelserna blev allt för olidliga – måste han lämna landet och hamnade efter några år slutligen i Sverige och Örebro där han åter tog upp gymnastiken inom vilken han under en följd av år varit en av våra allra främsta. Han har massor av meriterande framgångar att peka på och blev vår förste svenske mästare i individuell gymnastik 1945. Han år en kämpe som få och lät sig icke ett ögonblick hejdas av en meniskskada. under det gångna tävlingsåret,
vilket ännu mera höjer värdet av hans goda prestationer. Till dessa kan förutom hans topplaceringar vid SM räknas 3 landskamper mot Danmark förutom 1947 års nordiska landskamp, seger vid Arbetarolympiaden i Helsingfors, trea vid Internationell 4-kamp i Helsingfors, DM-seger m. m.
Text från Idrottsboken 1956
Arne Carlson, »Lill-Arne», Arbetarnas Gymnastikförening GF, Örebro, f. i Örebro 13. 7. 1924, stud., vår kanske allra främste tävlingsgymnast, tog nu revansch på klubbkamraten Hellmut Röhnisch för nederlaget vid SM 1945. Den guttaperkasmidige örebroaren, som framför allt har sin styrka på mattan, är ett fenomen i sitt slag och kunde säkerligen ha blivit av elitklass vad han än slagit sig på. I AGF:s elittrupp har han återfunnits sedan 16-årsåldern, inofficiell mästare 1944 och landslagssegrare mot Danmark 1946 trots att träningen på grund av skador, studier och andra idrottsintressen nog inte varit den bästa. Vidare är han av svensk elitklass i bandy, allsvensk i Örebro SK, och ett avgjort löfte i diverse friidrottsgrenar om han bara ville.
Text från Idrottsboken 1956
Första gymnastikdagarna i idrottshustet 1947
Vi har ju namn av oss iden här staden att går i teten vad det gäller utveckling och nya arbetsmetoder. Vi har nämligen här, först av alla i Sverige radikalt brutit med såväl den gamla exercisgymnastiken sådan den utformades av krigsmakten under 1800-talet, som den nationella Isoleringen på gymnastikens område. VI sökte tidigt efter något mindre stelbent, mera naturligt, både ifråga ont arbetssätt och ledning och vi tittade inte, på vad våra grannfolk gjorde som om vi gått omkring i ett etnografiskt museum och tyckt att det inte rörde oss annat än som kuriositet. Vi ville tvärtom hos oss tillämpa det som vi fann lämpligt och bra. Detta var för ett tiotal år sen nytt och revolutionerande. Men, det som var nytt då är ganska självklara saker nu, både här och på andra ställen i Sverige.
Greta Adrian
Artiklar från Nerikes Allehanda 28 mars 1947
SM i gymnastik i idrottshustet 1947
- total Örebrodominans
Resultat av SM-gymnastiken. Sammanlagt
1) Arne Carlsson, AGF, Örebro, 72,6 p.
2) Hellmuth Röhnisch, AGF, 71,7
3) Anders Lindh, AGF, 71,4
4) Nils Sjöberg, Gävle GF, 69,2
5) Rune Widén, AGF, 67.7
6) Lennart Almkvist, AGF, 67,0
7) Åke Broman, AGF, 63,7
8) Roland Carlsson, AGF, 63
9) A. Hellström, Sandvikens GA, 62,8
10) L. Lundgren, Sandvikens GA, 61,5
Artikel från Nerikes Allehanda 27 april 1947.
Blivande gymnastikdirektörer på besök
i gymnastikens "huvudstad" 1949.
Örebro ansågs vid den här tiden ligga framkant vad gällde gymnastiken och fysisk fostran. År 1949 fick staden besök av blivande gymnastikdirektörer från Stockholm.
Barngymnastik 1955
Gymnastikgården, som kan se tillbaka på en 3-årig tillvaro, hade en stor dag i söndags, då man för första gången fick den stora äran att uppträda' offentligt på Idrottshusets rymliga ytor och man tackade för förtroendet genom att presentera ett program — betitlat Levande rytmer — som välförtjänt rev ned starka applåder från den tusenhövdade publiken. Ledarinnorna Greta Hause och Lilo Reuter är verkligen värda ett erkännande för sitt arbete med de unga gymnasterna. Det är egentligen synd att framhålla någon trupp framför den andra, eftersom alla avdelningar har den rätta viljan och framåtandan, men om man säger att de allra minsta, som höll sig i åldern 2-4 år, var populärast — i synnerhet när det blev en del extraövningar — att flickorna med dubbelkäglor hade bästa följsamheten och att GG-rytmiken signerad Greta Hauser med Lilo Reuter som primus motor bar elegansens prägel, har man givit ett litet tvärsnitt av uppvisningen, som upptog inte mindre än 25 olika punkter.
Text och bild från Nerikes Allehanda 7 mars 1955