Bakgrunden – 11 år av arbete
Harald Åkerberg tog initiativet till idrottshuset. Det var ett i det närmaste elvaårigt ar bete som nådde sin fullbordan 1946. Det andra världskriget hade förhindrat en snabbare handläggning. Upphovsman och initiativtagare till de första diskussionerna kring tillblivelsen av Idrottshuset var chefredaktören och riksdagsmannen Harald Åkerberg.
Överläraren Otto E Andersen blev ordförande i den nybildade Idrottshuskommittén som senare blev Örebro Idrottshusförening 1937. Otto E Andersen fungerade som ordförande under hela planerings- och byggnadstiden.
Två miljoner kronor för 9 000 m2
Totalkostnaden för Idrottshusets uppförande var något drygt två miljoner kronor för ca 9000 m2 golvyta. Arkitekt var Georg Arn, stadsarkitekt i Örebro, och huvudentreprenör Byggnadsfirma Bröderna Olsson, Örebro.
Finansieringen skedde på följande sätt; Andelar och gåvor uppgick till 150.500 kr, tipsmedel 150.000 kr, bidrag från SAK 150.000 kr, Örebro stads lånestöd 949.500 kr och banklån 600.000 kr.
Åtskilliga fysiska förändringar har genomförts genom åren. De mest väsentliga förändrings- och byggnadsarbetena genomfördes i mitten av 1980-talet. Ventilation och våtutrymmen förbättrades för att uppfylla dagens skärpta krav. Ytterligare omklädnadsrum tillkom, utrymningsvägarna gjordes tidsenliga och yttertaket förändrades. De tidigare från utsidan fullt synliga takbågarna byggdes in för att dels förbättra isoleringen, dels förhindra läckage. Den samlade kostnaden för detta relativt omfattande arbete uppgick till 15 miljoner kronor.
Nästa stora förändring skedde in på 2010-talet.
Första mötet om ett blivande idrottshus 10 december 1935. Med på mötet var initiativtagaren redaktör Harald Åkerberg, direktör P.A. Wiklund, överlärare Otto E. Andersson, rektor Paul Bergqvist, fabrikör Paul Rönnqvist, stadsdirektör Gösta Johansson, kapten Sam Adrian, kassör Eric Lagerstedt, schacktmästare Bertil Carlsson, redaktör George Lundholm, grosshandlare Karl Lysell, bankdirektör Anshelm Schmidt och förman Martin Herrstedt.
Arbetare, ingenjörer, administratörer och tjänstemän samlade framför de väl tilltagna takstolarna.
Genom åren har det funnits gott om administrativa lokaler i Idrottshuset. Redan 1946 nyttjade ABF lokalerna på i södra långsidan av Idrottshuset med en särskild ingång och helt avskilda från övriga lokaler.
Örebro stad tog över 1963. Örebro Idrottshusförening var således den formelle ägaren till anläggningen. En eldsjäl i sammanhanget var Georg Lundholm, som redan från starten var anläggningens intendent och chef fram till sin pensionering 1963. Samma år övertogs Idrottshuset av Örebro stad och huvudman blev en nyinrättad förvaltning med namnet Örebro stads idrottsstyrelse. Vid överförandet erbjöd staden andelsägarna att återfå sina insatta medel.
Idrottshusets tillkomst blev ett enormt "lyft" för idrotten i Örebro. Inte minst gällde detta handbollen, som tidigare bedrivit verksamhet först i I 3:s gymnastiksal och från 1939 i Tennishallen vid Rudbecksgatan. Den "Stora hallen" i Idrottshuset med dels en spelplan med måtten 40 x 20 meter, dels en god publikkapacitet, påverkade intresset i hög grad.
Per Å Knutsson
Georg August Arn, född 30 december 1886 i Stockholm, död 6 januari 1954, var en svensk arkitekt. Han tog mogenhetsexamen som privatist 1908 och studerade vid Tekniska högskolan i Stockholm 1909–13 och vid Konstakademin 1913–15. Han anställdes hos Carl Malmström 1901–15 samt hos Sven Wallander, Sigurd Curman och Lars Israel Wahlman 1915–1919. Han blev e.o. arkitekt vid Stockholm stads byggnadsnämnd 1914–20 och stadsarkitekt i Örebro 1920–1951. Han var riddare av Vasaorden.
Några av George Arns verk i Örebro: Varmbadhuset, Örebro, om- och tillbyggnad, 1928, Örebro konserthus, 1932, Högre allmänna flickläroverket Örebro, ny byggnad, 1938. (sedermera Risbergska skolan, senare Engelbrektsskolan.), Högre tekniska läroverkets nybyggnad invid Trädgårdsgatan, Örebro, 1942, Vasaskolan, Örebro, om- och tillbyggnad, 1952, Nya tullhuset, Örebro, entré till Norra kyrkogården, Örebro
Text från Wikipedia
Nya Idrottshuset - invigt 2013
Den nya hallen är byggd med två stora bollhallar, vardera 20 x 40 meter stora. Dessa hallar är flexibla och kan omvandlas till en arenahall vid speciella tillfällen och större arrangemang, vilket gör hallen anpassningsbar och mångsidig. Golvet i hallen är skräddarsytt för sporter som handboll och innebandy, vilket ger optimal spelupplevelse. Utöver detta finns utdragbara teleskopläktare på långsidorna för att erbjuda flexibla sittplatser beroende på behov. På båda kortsidorna finns fasta läktare som ger utmärkt översikt över spelplanen. Med en total kapacitet på cirka 2 300 sittplatser, har hallen blivit en favoritdestination för både idrottare och åskådare. Genom att introducera denna toppmoderna hall fortsätter området att främja en pulserande sportkultur.
“Kronan är den nya huvudentrén som med ambitiösa snickerier och skulpturala glasformer kopplar ihop gammalt och nytt. Entréglaspartiet presenterar den vandring som besökaren har att göra genom byggnaden för att nå sitt mål.”
Med bl.a. dessa ord beskriver arkitekt Håkan Bjurström sitt nya mästerverk i Örebro.